Vi måste fortsätta tala om den svaga svenska kronan! Om skitvalutan, del 2

Diskussionen om kronans kräftgång eskalerar och väcker känslor. En skvalpande skitvaluta, en krockkudde som uttjänt sin funktion, ett likviditetshandikapp är återkommande begrepp i expertutlåtandena som nu drar fram som en svallvåg i media. Den utlösande faktorn i kronans mediala skitstorm var Christer Gardell, Cevians grundare och vd, som jag skrev om i artikeln Skitvaluta eller exportdoping – om den svaga svenska kronan. Att det nu blir en uppföljande artikel på temat, är mitt inlägg i talkot om ”att tjata upp kronan”, som SEB:s chefsekonom Jens Magnusson föreslår. Mer om det nedan.

Sämst i klassen

Ordalagen i media är allt annat än nådiga. SEB:s strateger kan inte vara tydligare. I årets första utgåva av publikationen ”Ögat”, som traditionsenligt ägnas åt att reflektera över det gångna året och blicka in i det nya får kronans prestationer för 2022 urusel kritik. Sämst i klassen är betyget, vilket även illustreras i grafen nedan. Den svagaste G10 valutan under 2022 kräver knappast närmare förklaringar.


Bild 1. Kronan var den svagaste G10 valutan under 2022. Figur från SEB:s publikation Ögat: SEBs strateger: så blir 2023. (Januari 2023)


I Ekonomiekot Extra, Varför är den svenska kronan så svag, den 17 januari, ondgör sig ekonomikommentator Kristian Åström och Swedbanks valutastrateg Anders Eklöf över den existerande riskpremien på den svenska kronan, samt det faktum att den höga inflationen ger en svensk negativ realränta. ”Det finns valutor som gått bättre i utvecklingsländer”, förfasar sig Eklöf, som har helt rätt i det han säger.

Nordnets sparekonom Frida Bratt spär inte heller på orden i Sparpodden. Hon bokstavligen konstaterar att uppfattningen om SEK:en som en liten skitvaluta har stärkts.  

Det absolut mest underhållande bidraget i debatten är utan tvekan SEBs makropodds avsnitt Alla pratar om kronan ( 2023-01-20), under ledning av chefsekonom Jens Magnusson, i sällskap av expertkollegerna Carl Hammer och Olle Holmgren. Kvalitet och sakkunskap, kryddat med precis en lämplig dos av humor = underhållning för hela slanten (oberoende valuta). Jag ger en ärlig och stark lyssningsrekommendation till dessa herrar som med oerhörd precision finkammar fältet på temat.

Svag i jämförelse med vad?

Diskussionen i media är inte överdriven. Kronan är svag, oberoende av måttstock, såsom även experterna konstaterar i ovannämnda podd-avsnitt. En valutas värde är alltid relativt. Det avgörande är vad man jämför den med. En enkel jämförelse är att göra det gentemot andra valutor, där den vanligaste är euron. Tips till alla som vill få en uppfattning om läget: använd valutaräknare, till exempel på sajten ekonomifakta.se. Nedan ett exempel på kronans utveckling gentemot euron och dollarn under tidsperioden 1993-2022.



Bild 2. Växelkursutveckling feb.1993-dec.2022. SEK/USD samt SEK/EUR. Källa: www.ekonomifakta.se

Enligt SEB:s chefsstrateg Holmgren kan man importväga, exportväga eller använda nominellt eller realt index. Vid användningen av det reala indexet bortser man från priskomponenten. Det i sammanhanget ständigt återkommande kronindexet, det så kallade KIX -indexet är konstruerat av konjunkturinstitutet och presenteras av Riksbanken dagligen.

Ekonomifaktas definition är alldeles utmärkt: ”KIX-index visar hur kronan utvecklas i förhållande till en korg av andra valutor. Man kan se det som ett slags genomsnittlig växelkurs. Om KIX-index stiger betyder det att kronan har försvagats, det vill säga man behöver betala fler svenska kronor att köpa korgen av andra valutor.”  (www.ekonomifakta.se)

Bild 3. KIX indexets utveckling under tidsperioden 1992-2022. Ett högt KIX-index innebär att kronan har försvagats. Källa: www.ekonomifakta.se

Svagare än vad som fundamentalt kan anses vara rimligt

Att mindre valutor, såsom kronan åker på stryk, medan dollarn stärks  i oroliga tider är givet. Att kronan nästan ligger på rekordlåga nivåer gentemot euron upprör samtliga deltagare i den offentliga debatten. Även om KIX indexet historiskt varit svagare, och dollarn nu kommit ner från höstens toppnivåer, kan man inte bortse från att utvecklingen för kronan överlag de senaste 5-10 åren varit kontinuerligt svag.

Det är även där skon klämmer allra mest för alla som gett sig in i den offentliga debatten. Dvs utsikterna för kronan i det långa perspektivet. Kronan verkar inte kunna återvinna det värde den förlorar i krisläge. SEK:en har helt enkelt etablerat sig på en lägre nivå, än vad som fundamentalt kan anses vara rimligt.

För att citera SEB:s chefstrateg Carl Hammer, som definierar sig själv som evig ”kronkramare”: ”Nu är kronan på dekis i alla scenarion”. Detta med hänvisning till den sorgliga långsiktiga utveckling, samt den kortsiktiga vi nu har för handen. På kort sikt lyfter Hammer fram flera argument som borde ha gett stöd åt en positiv valutautveckling för kronans del.  

Även om närheten till Ukraina har satt en geopolitisk riskpremie på kronan, finns det andra faktorer som prissatts åt det bättre hållet under de senaste månaderna. Börsen har gått åt rätt håll, svenska fastighetsaktier har repat sig (läs mer om fastighetsmarknaden i artikeln
Hela fastighetshavet stormar- värdefällor eller guldkorn på rabatt), Sverige redovisar statliga överskott, samt en negativ räntespread mot Tyskland, vilket i sin tur är en tydlig indikation på att räntemarknaden ser Sverige som en trygg hamn. Trots allt detta, går kronkursen paradoxalt nog åt andra hållet.

Utöver detta kan Sverige, enligt kollegan Holmgren, som nation påvisa starka fundamenta, som enligt skolboken borde vara kronan till fördel, inte last. Till skillnad från många andra länder kan den svenska staten uppvisa överskott. Sverige har även återbetalt sina statsskulder från nittiotalet. Ovanpå detta har Riksbanken sålt kronor för 200 miljarder för att bygga upp valutareserven. Uppköpsprogrammet är nu slutfört, vilket även borde bidra till att stärka kronan på sikt. Den starka fundamentan verkar ironiskt nog, tyvärr, ha bidragit till att ge ytterligare skjuts neråt för kronan. Ständiga överskott i kombination med en liten hemmamarknad leder till att överskotten placeras utanför landets gränser, vilket i sin tur leder till ett ”pengaflöde åt fel håll” och en erodering av kronan.

Vad är problemet?

Att det bränner hål i varje medborgares plånbok på sikt? Att ingen normal, svensk medborgare har råd att åka utomlands på semester utan att bli utfattig? Detta må ses som bieffekt, men gäller i allra högsta grad även den stora bilden.

En svag krona urholkar köpkraften. I kombination med den höga inflationen är detta ett trist scenario såväl svenska hushåll, som företag. Även om Sverige i jämförelse med sin storlek är ett stort exportland, så går en hel del trafik även i andra riktningen, vilket innebär en konstant import av ytterligare inflation. Samtidigt inverkar det negativt på omvandlingstrycket inom industrin.

En svag krona ökar även risken för att utländska aktörer att öka sitt ägande, eller helt enkelt köpa ut svenska företag i och med att de säljs till avsevärd rabatt. En urholkat inhemskt ägande är en stor riskfaktor på sikt. 

Är euron svaret?

En som är övertygad om att så är fallet är bl.a. professor emeritus Lars Calmfors. ”Det vore bra för Sverige att byta ut kronorna till euro” skanderar han på paradplats sin ledare med samma namn som citatet ovan, i DN 2023-01-19.

Calmfors är professor emeritus i internationell ekonomi, forskare vid IFN och ingen mindre än ordförande för den konvention av ekonomer och statsvetare som år 1995/96 utredde Sveriges potentiella medgång i EMU. Slutsatsen var då en tydlig avrådan från en anslutning till euron. Sverige och den svenska ekonomin, med en hög arbetslöshet och svaga statsfinanser, ansågs inte vara redo. Nu är läget ett annat, menar Calmfors, som flaggar starkt för euron av både politiska och ekonomiska orsaker. En övergång till euron skulle skapa effektivitetsvinster, främja handel och kapitalrörelser i och med att valutaosäkerheten försvinner. Han lyfter även fram att det politiska inflytandet i EU med sannolikhet skulle öka.

Att aktivistfonden Cevian Capitals grundare och vd Christer Gardell vurmar för euron har knappast gått någon förbi. Det var även han som satte fyr på debatten om kronan i och med sitt uttalande om skitvalutan strax efter jul.

Kronan behöver kärlek

Euron är, som sagt, framförallt en politisk fråga. Bratt, liksom SEB:s experter ställer sig kritiska till euron, i och med den förlorade självbestämmanderätten i penningpolitiska frågor. Vad som dock förenar många av de kritiska röster som nu höjs, är en önskan om både ord och handling från Riksbankens håll.

”Riksbanken måste leverera, och visa att man bryr sig om valutan”, menar Åström och Eklöf i Ekots sändning. Svenska hushåll måste få också få större insikt i när räntetoppen kommer.

SEB:s experter håller en enad front i kronans till kronans favör gentemot euron. Man ställer sig också frågande till den tydliga diskrepansen i Riksbankens agerande. Då kronkursen varit för hög har man inte varit rädd för att skrida till drastiska åtgärder. Då läget är det omvända möts kronan av en tystnadskultur och en hänvisning till att ”växelkursen är flytande, det är inget man kan göra åt saken”. Budskapet enligt dem är nu tydligt: Det som kronan behöver är kärlek och omtanke.

”Kan vi tjata upp kronan?” är chefsekonom Jens Magnussons briljanta inlägg i debatten. Bildspråket och hänvisningen kan härledas till den i särklass bästa underhållningen som visats i svensk television genom tiderna genom: Galenskaparna, och, i detta fall sketchen om en fisketävling utan redskap där vinnaren blir den som lyckas tjata upp en gädda. Meningen må väcka munterhet, i synnerhet hos oss som vågar bekänna ålder. Till alla yngre generationer: googla och lär 😉. Magnussons ord må låta avslappnat uttalade, men är garanterat avvägda - och budskapet glasklart.

Debatten fortgår och tjatandet är i gång. Denna text är mitt bidrag i fisketävlingen. Min hälsning till alla som deltar, eller överväger att göra det, går även i Galenskaparnas anda. Jag kommer inte ihåg den exakta ordalydelsen, men citatet gick något i stil med: ”Då man står med skiten upp till halsen är det viktigt att hålla huvudet högt” (Galenskaparna, After Shave i TV-sketch under tidigt 1990-tal.).

Ett citat lämpat för många sammanhang, i synnerhet ypperligt i precis denna (skit)valutadiskussion.


Läs även:
Skitvaluta eller exportdoping – om den svaga svenska kronan, publicerad 2023-01-03
Dollarns dominans - ohotad eller sårbar? Om dollarns position som världsvaluta, publicerad 2023-01-17
Hela fastighetshavet stormar – värdefällor eller guldkorn på rabatt? Publicerad 2022-12-07

Källor:
Calmfors L., Det vore bra för Sverige att byta ut kronorna till euro, Dagens Nyheter 2023-01-19

Ekonomiekot Extra, 2023-01-17: Medverkande: ekonomikommentator Kristian Åström och Swedbanks valutastrateg Anders Eklöf

Hammer C., Hög tid att utreda bakgrunden till kronfallet, Dagens Industri 2023-01-19

SEB:s makropodd : Alla talar om kronan, 2023-01-20

SEB:s publikation Ögat 1/2023: SEBs strateger: så blir 2023

Sparpodden avsnitt 477, Din börsguide 2023, januari 2023, Medverkande: Frida Bratt

www.ekonomifakta.se