Dollarns dominans – ohotad eller sårbar? Om dollarns position som världsvaluta

Dollarns roll som den övriga världens reservvaluta och primärt internationellt betalningsmedel går att härleda till grundandet av IMF i efterdyningarna på andra världskriget. USA var vid tidpunkten den största ekonomin som omfattades av Bretton Woods samarbetet och i och med guldmyntfoten låg de övriga ländernas växelkurser fasta mot dollarn. Växelkurserna slogs sedan fast av varje lands respektive centralbank i samförstånd med IMF. Upplägget innebar att den globala kredittillväxten var starkt anknuten till tillgången på dollar och förtroendet för den guldmyntfoten. Med tiden visade sig systemet med fasta växelkurser gentemot dollarn ohållbart och övergavs av IMF (Li Gislén & Kangas).

Orsaker till dagens ställning – efterfrågan och dominerande valutareserv

I dagens läge är både Bretton Woods systemet och dollarns guldmyntfot ett minne blott. Trots detta är omkring 60% av världens länders valutor knutna till dollarn, antingen direkt genom en fast växelkurs, eller indirekt, som ett s.k ankare för en mer eller mindre flytande växelkurs. Detta säger en hel del om dollarns ställning. Motsvarande siffra för till exempel euron är omkring hälften mindre, dvs 30%. (Flam, 2021).

Dollarns nuvarande styrkeposition bottnar i två orsaker: 1. Att den amerikanska statens skuldsättning består av skulder i den egna valutan. Detta utgör en väsentlig skillnad till andra länder i världen, som ofta har skuldsättning i andra valutor än det egna landets. 2. Den amerikanska centralbankens, Federals Reserves ensamrätt på sedeltryckning av dollar.

Det som stärker och upprätthåller denna styrkeposition är framförallt efterfrågan. Som betalningsmedel är den amerikanska valutan gångbar över hela världen, även i kristider. Detta innebär att den även har sin givna plats i övriga nationers valutareserv. Att dollarn utgör den dominerande valutareserven för världens övriga centralbanker är ett annat, konkret mått på dollarns betydelse.

Sveriges riksbank beskriver valutareserven mycket talande: ”Valutareserven hålls till största delen i de valutor där likviditetsstöd kan bli aktuellt och i sådana tillgångar som snabbt kan omvandlas till likvida medel. Därför utgörs valutareservens tillgångar huvudsakligen av statsobligationer. Reserven innehåller till största del de fem valutor Riksbanken behöver hålla i beredskapssyfte..”

Nedan en illustration över Riksbankens valutareserv och tillgångarna per valuta per 31 augusti 2022. 


Bild 1 Tillgångarna i Sveriges riksbanks valutareserv, uppdelat per valuta per 31 augusti 2022. Valutareserven består till största delen av amerikanska dollar (USD) och euro (EUR). I valutareserven ingår även brittiska pund (GBP), kanadensiska dollar (CAD), australiensiska dollar (AUD), norska kronor (NOK) och danska kronor (DKK). Den 31 augusti 2022 var det totala marknadsvärdet på valutareserven 469,7 miljarder kronor.  Källa: www.riksbank.se

Den starka rollen som reservvaluta späder på sig själv i och med att det blir den självklara tillflyktsorten för både institutionella och privata aktörer i tider av kris, vilket skedde under både finanskrisen och under pandemins framfart. Dollarkursens utveckling under det turbulenta 2022 är ett tydligt bevis på detta. Under fjolårets tre första kvartal uppvisade dollarindexet, som mäter dollarn gentemot en korg av övriga valutor, som mest en över 20% högre dollarkurs i jämförelse med de övriga valutorna i korgen: EUR, JPY, GBP, CAD, SEK och CHF. Förutom att den globala osäkerheten och energikrisen stärkte dollarn 2022, har styrkan gentemot de övriga valutorna även spätts på av Fed:s snabba räntehöjningar och den relativt sett högre räntenivån. Läs mer på ämnet i våra tidigare artiklar: ”Skitvaluta” eller exportdoping - Om den svaga svenska kronan och The Euro is crawling against the dollar, but surprisingly many companies benefit from it


Bild 2 Dollarindexutveckling 2000-2022. Källa: Bloomberg

Att man nu ser allt tydligare tecken på att inflationen är på väg ned i USA, att tillväxten bromsas in och att Fed börjar närma sig räntetoppen innebär också att dollarns peak når sin kulmen. Bl.a. Swedbank skriver i årets första valuta-prognos den 13 januari att man generellt reviderar ned USD på kort sikt. Refinitivis konsensusestimat förutspår en förstärkning av euron gentemot dollarn mot slutet av året. (EUR/USD: 1,10)

Är positionen som världsvaluta osårbar? Från vilket håll kan den hotas?

Så länge som resten av världen uppvisar en aldrig sinande efterfrågan på dollarn, och den amerikanska centralbanken med ensamrätt besitter rättigheterna till sedelpressen, är det svårt att se en förskjutning i maktbalansen till andra valutors favör. Positionen som världsvaluta må vara given, men dock inte helt osårbar.

Bland annat IMF har vid ett flertal tillfällen lyft fram att dollarns position i världens valutareserver fortfarande dominerar, men minskar i andel, till förmån för andra, icke-traditionella valutor. Nedan en illustration över den globala valutareservens utveckling under tidsperioden 1999-2021.


Bild 3 Den globala valutareservens utveckling under tidsperioden 1999-2021, en översikt. Utdrag ur texten “Dollar Dominance and the Rise of Nontraditional Reserve Currencies”, 2022-06-01 (www.imf.org).

Ett återkommande tema i dessa diskussioner är Kinas, samt den kinesiska valutan renminbi:ns roll. Även om valutans roll som sådan är liten globalt, är framgår det i  samma text, publicerad på IMF, bland annat att Ryssland är den största enskilda innehavaren av kinesisk RMB.

Bild 4 Översikt över länder med valutareserver i kinesisk renminbi. Källa www.imf.org

En annan intressant observation angående Kina är att den kinesiska staten kontinuerligt har stärkt sin egen ekonomiska position genom att konsekvent bygga på sina egna valutareserver under flera årtionden. Detta till skillnad från USA, som själva saknar livboj om den egna valutan hamnar i rejäl knipa.

Bild 5 En översikt över Kinas och USA:s utländska valutareserver från och med år 1960. Källa: Refinitiv

Ray Dalio om den amerikanska ekonomins sårbarhet och dollarns ställning

En som öppet vågat ge sig in i diskussionen om dollarns ställning och framtid är den amerikanske hedgefond-förvaltaren, författaren och filantropen Ray Dalio. Han lyfter fram den amerikanska ekonomins sårbarhet och det faktum att landets del av världens globala BNP konsekvent minskat, samtidigt som bytesbalansen visat underskott i flera år. Detta är en utveckling, som även förväntas fortsätta.

Bild 6 Olika länders andel av global BNP. Källa: Refinitiv

Bild 7 USAs bytesbalans 1950-> Källa: Refinitiv

Den heta frågeställningen är naturligtvis: kommer dollarn att vackla? Isåfall när? Dalio beskriver valutors och ekonomiers utveckling i en stor cykel som kan sammanfattas i fem faser med avstamp i en efterkrigstida ”ny världsordning”. Den första fasen 1) kännetecknas av en hög produktivitet, effektiv användning av belåning, ett ökat samhälleligt välstånd, men samtidigt ökade klyftor mellan samhällsklasserna. Detta i sin tur leder till 2) överkonsumtion, spekulation, överskuldsättning och uteblivna betalningar på skuld, vilket skapar 3) räntesänkningar av centralbanker och högre skuldsättningsgrad, som leder till 4) ekonomiska problem, samhälleliga konflikter som följd av en ökande polarisering, vilket slutligen resulterar i 5) sedeltryckning, skuldsanering och en omfördelning av välfärd via beskattningsmässiga åtgärder. Detta skapar såväl ekonomisk, som politisk sårbarhet, vilket på sikt leder till den typ av konflikter som resulterar i en att följande världsordning skapas och faserna börjar om.

Enligt Dalios syn har USA redan avverkat 75% (+/- 10 %) av den ovan beskrivna cykeln. Samtidigt är han noga med att påpeka att denna typ av ekonomiska cykler är tidsmässigt mycket utdragna, samt det facto att USA under sin 244-åriga historia har bevisat sin styrka och uthållighet som ekonomisk supermakt otaliga gånger.

Dollarns position är inte osårbar, och sista fasen i cykeln må vara nådd, men så som ovan illustrerat, är den övriga världens förtroende för dollarn, den amerikanska ekonomin och penningsystemet fortsatt mycket starkt. Det som krävs av en valuta för att till exempel ingå i en valutareserv är en stor och likvid marknad för säkra statspapper i den aktuella valutan. Marknaden för statsskuldväxlar och statsobligationer i USD är utan jämförelse den största och mest likvida i världen. (www.riksbank.se, Flam 2021). Alternativa skyddshamnar i samma kaliber står helt enkelt ej till buds, än så länge.

Läs även:
”Skitvaluta” eller exportdoping - Om den svaga svenska kronan
 The Euro is crawling against the dollar, but surprisingly many companies benefit from it

Källor:
Arslanap S, Eichengreen B, Simpson-Bell C, Dollar Dominance and the rise of nontraditional reserve currencis, IMF, Chart of the Week, IMF, 2022-06-01

Dalio Ray, Principles for Dealing with the Changing World Order, 2021

Flam Harry, Kan euron tävla med dollarn som internationell valuta?, Svenska Institutet för Europapolitiska studier, mars 2021

Li Gislén M. och Kangas M, Ekonomisk kommentar: Särskilda dragningsrätter – rollen som reservvaluta, Riksbankens erfarenheter och vägen framåt, september 2020

SWEDBANK: FX-prognoser, Kronan i fortsatt motvind Jan.13.2022 

www.riksbank.se: Valutareserven