”Skitvaluta” eller exportdoping? Om den svaga svenska kronan

Under mellandagarna har den svaga svenska kronan stötts och blötts i media. ”Ännu ett uselt år för kronan” rubricerar och sammanfattar Di en artikel publicerad på juldagen, i vilken SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist uttalar sin oro om effekterna av den svaga kronkursen.

Christer Gardell, aktivistfonden Cevian Capitals grundare och vd går ännu längre. ”En liten skitvaluta” är termerna han använder då han beskriver kronan i en artikel publicerad i Expressen på annandagen 2022. Direktlänk till artikeln finner du här. Gardells medicin vore en övergång till euron. I denna fråga har han själv ändrat åsikt. Då Sverige röstade om EMU medlemskap 2003 röstade han själv emot.

Gardells utspel om euron ligger väl i tiden. Den svaga kronkursen är inte bara en ekonomisk fråga, utan i allra högsta grad politisk. Att Kroatien i och med årsskiftet överger den egna valutan och tar plats i EMU som tjugonde nation, ger ett utmärkt tillfälle för alla euroförespråkare att inspirera till fortsatt diskussion. Att detta skulle vinna gehör på ett bredare plan är mindre troligt. Få svenskar ställer sig positiva till en djupare europeisk integration.

Politics aside. Faktum kvarstår. Den svenska kronan är svag. I SEB:s ”Morning Alert” den 22 december beskriver samme seniorekonom Bergqvist kronans år 2022 som ett ”Annus Horriblis” och betonar att det gångna året  inte är ett unikum, snarare ett återkommande tema. Några dagar senare, ställer kollegan och analyschefen Carl Hammer frågan rakt ut: ”Vem tar ansvar för kronans fall?” Läs mer i SEB:s Morning Alert 2022-12-29.

Hammer har definitivt en poäng gällande ansvarsfrågan i sin läsvärda text. Svenska hushåll pressas, som konstaterats, redan från flera håll. Vem bär ansvaret för att svenska folket således, i jämförelse med andra nationer blir, för att använda Gardells termer ”bara blir fattigare och fattigare”. 


Riksbanken om orsakerna till kronans försvagning och framtida kursutveckling
Att dollarn stärks i tider av osäkerhet är ett välkänt faktum. Vi har tidigare behandlat ämnet bland annat på kortvideon Dollar is King , samt i artikeln The euro is crawling to the dollar, but surprisingly many companies benefit from it av Inderes makroekonom Marianne Palmu.

Under 2022 har dock den svenska kronan försvagats gentemot ett flertal andra valutor utöver dollarn. För att citera Hammer i ovannämnda nyhetsbrev: ”facit för 2022 är inte vackert: KIX-index har tappat 7,6%, mot euron handlar svenska kronan nu på all-time-low”.

Riksbankens utgivna fördjupning i den penningpolitiska rapporten november 2022 (utgivningsdatum 2022-11-24) bar det passande namnet ”Varför har kronan försvagats i år? I publikationen återfinns nedanstående översikt över den svenska kronans utveckling i jämförelse med USD, EUR, GBP och NOK.

Diagram 44 från publikationen: FÖRDJUPNING – Varför har kronan försvagats i år? Utgiven av Sveriges Riksbank 2022-11-24. (www.riksbank.se)

Enligt Riksbankens publikation är förklaringarna till den låga kronkursen flera, där den främsta är Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Kriget förorsakar osäkerhet och hög inflation på de finansiella marknaderna världen över. Som nummer två på listan av orsaker till kronans försvagningen under 2022 lyfter Riksbanken upp den amerikanska centralbankens, Fed:s snabba räntehöjningar. Förutom att den globala osäkerheten och energikrisen stärker dollarn gentemot övriga valutor (även andra än SEK), så späs effekten på av den relativt sett högre amerikanska räntenivån.

 
Diagram 45 från publikationen: FÖRDJUPNING – Varför har kronan försvagats i år? Utgiven av Sveriges Riksbank 2022-11-24. (www.riksbank.se)

Som ytterligare förklaringar lyfter Riksbanken upp den svenska bostadsmarknaden som en riskfaktor som förekommit i orsaksdiskussionerna. Bostadsmarknadens risker och sjunkande priser ”skulle kunna ha fått utländska investerare att vilja minska sina svenska exponeringar, vilket kan ha bidragit till en svagare krona.”  

Även seniorekonom Bergqvist lyfter fram fastighetsmarknadens roll. Den höga skuldsättningen bland både hushåll och kommersiella aktörer upplevs som en stor riskfaktor för utländska investerare i och med räntehöjningarna. Den svenska fastighetssektorns prekära läge har vi sammanfattat i en annan artikel. Läs den här.

Framtiden då? Enligt Riksbanken baserar sig analysen över den framtida kursutvecklingen i huvudsak på en 1) kortsiktsanalys och 2) en bedömning av den långsiktiga jämviktsväxelkursen. Den förstnämnda syftar till att reda ut hur förhållandena på de finansiella marknaderna påverkar kronans rörelser under de närmaste kvartalen. Den andra till att avspegla prisnivån i Sverige jämfört med omvärlden, mätt i samma valuta.

Enligt Riksbanken kommer kronan på kort sikt att vara fortsatt volatil så länge den globala osäkerheten består. I takt med att osäkerheten klingar av kommer även kronan att stärkas. Även på lång sikt anser Riksbanken att kronan kommer att stärkas. Förklaringen ligger i att den reala kronkursen i dagsläget enligt statistiska mätningar är svagare än sin jämviktsnivå, vilket på sikt därför borde leda till att den reala kronkursen stärks.

Vem vinner på en svag krona? – Hur förhålla sig till detta som privatinvesterare?
Att exporten gynnas av en svag krona torde vara självklart, i synnerhet om man tittar på kvartalsmässiga siffror och bolag med försäljning i annan valuta än SEK. Som exempel listar Affärsvärlden i den läsvärda artikeln Så blev den svenska kronan rekordsvag: Förtjänar ett bättre öde bl.a. skogsbolag med bla. SCA i spetsen och verkstadsbolagen Atlas Copco, Sandvik och Assa Abloy som vinnare då kronan är svag. Omvänt gäller naturligtvis det samma: vilka bolag gör inköp i andra valutor, men har försäljning i SEK?

I artikeln myntas även motargument till denna så kallade ”gamla sanning”.  Det som ofta glöms bort i kalkylen är att många exporterande bolag behöver importerade insatsvaror. Dvs, det uppstår även kostnader i andra valutor än svenska kronor. Detta påpekas bl.a. av SEB:s analyschef Hammer i både ovannämnda artikel, samt bankens egna morgonbrev den 29:e december. Spelplanen för svensk industri ser helt enkelt annorlunda ut än tidigare. Numera har många svenska bolag huvudkontoren i Sverige, medan tillverkningen sker globalt, vilket skapar kostnader i en mängd andra valutor utöver kronan. Att bolagen utöver högre räntor och energipriser dessutom hamnar betala mer för exportvaror ger i sin tur ännu mer skjuts åt inflationen, vilket även Bergqvist påpekar i intervjun med Di.

Gardell lyfte upp samma argument: ”Det där fungerade för 20–30 år sedan. Man byggde saker här och skeppade ut det i världen. Men nu har vi fabriker i hela världen. Den gamla bilden av en krona som dopar gäller inte längre. Nu är den ett problem.” (Direktcitat från artikeln i Expressen 2022-12-26).

Som privatinvesterare är det omöjligt att inverka på vare sig globala osäkerhetsfaktorer eller det allmänna upplägget för svensk industri. De slutsatser som kan dras, är än en gång generella. För den som har sina inkomster i en annan valuta än SEK, kan en svag krona bjuda på inköpslägen till valutakursmässig ”substansrabatt”. Den som jagar utdelningar bör naturligtvis beakta i vilken valuta de görs (förutom skattemässiga påföljder tillkommer även valutakursmässig inverkan på slutbeloppet). Än en gång gäller gamla sanningar: skaffa dig kunskap om bolagen du ämnar investera i. Varifrån (och i vilken valuta) kommer intäkterna? Vart (och i vilken valuta) går utgifterna?

Dopade resultat ger sällan långsiktig glädje. Bergqvist varnar för att det tvärtom skapar en opålitlig ”skyddsbubbla” för svensk export. Mats Kinnwall, chefsekonom på Teknikföretagen, sammanfattar läget väl i direktcitatet från ovannämnda artikel i Affärsvärlden:
”Ingen är intresserad av att bygga långsiktig konkurrenskraft på en trendmässig försvagning av valutan. Det ska man göra på stark underliggande tillväxt och omvandlingsförmåga, inte genom att köpa sig konkurrenskraft genom en svag valuta.”