På "Befrielsedagens" afton, överväg tullarnas möjliga konsekvenser

Automatisk översättning: Ursprungligen publicerad på finska 1.4.2025 kl. 06:48 CEST. Observera att den automatiska översättningen av innehållet för närvarande endast täcker den text som visas här och kan innehålla fel. Du kan ge feedback gällande kvaliteten på översättningarna och eventuella fel här.

I morgon gryr "befrielsedagen", då Vita huset offentliggör sin tariffplan. Med lite tur står vi alla inför någon form av befrielse – åtminstone från osäkerhet, rykten och diverse antydningar. I denna makroartikel behandlas steg för steg effekterna av tullarna, baserat på en text från TS Lombard.

Steg 1: Innan tullarna påverkar produktpriserna

Eftersom tullbesked vanligtvis får dollarn att stärkas kan detta faktiskt dämpa deras effekt på USA:s konsumentprisindex. Men det är bara en del av historien. Exportörerna står också inför ett beslut – ska de överföra tullkostnaden till priserna eller skära ner på sina marginaler? Den amerikanska regeringen hävdar att detta är den slutliga effekten av tullarna, det vill säga att exportörerna står för kostnaden. Bevisen pekar dock på något annat, som visas i diagrammen nedan (även om den effekt jag själv observerat är tydligt mindre).

Källa: Joseph Politano, TS Lombard

Steg 2: Överraskande nog betalar alltså importören – vad händer härnäst?

Detta leder direkt till högre priser på vissa varor. Men ofta finns det ett amerikanskt företag, till exempel en återförsäljare, som nu måste fatta ett beslut. Ska de också höja sina priser eller täcka kostnaden själva? Om de väljer att föra vidare kostnaden, stiger konsumentpriserna. Om de inte kan höja priserna, krymper deras marginaler – vilket i värsta fall kan leda till ekonomiska svårigheter.

Dessutom handlar det inte bara om färdiga produkter. Kostnadstrycket gäller även råvaror och halvfabrikat.

Steg 3: Hur reagerar konsumenterna?

Nu är frågan hur konsumenterna agerar. De har två alternativ: Antingen betalar de bara och fortsätter köpa samma produkter i samma mängd till det nya (högre) priset, eller så byter de till en billigare alternativ.

Om de byter, dämpas effekten på den "verkliga" inflationssiffran. Om de inte byter, har de mindre inkomster kvar för att köpa andra varor och tjänster (såvida de inte minskar sitt sparande). Inflationen ökar och deras realinkomst sjunker.

Steg 4: USA:s prisnivå är permanent högre och konsumenternas realinkomster är permanent lägre

Det är också möjligt att konsumenterna reagerar genom att kräva högre löner för att försöka återfå en del av sin förlorade köpkraft. Företag som möter dessa lönekrav ställs då inför ytterligare ett kostnadstryck, vilket skapar ett nytt dilemma: Ska de höja priserna igen eller acceptera lägre marginaler?

Tillfälliga pristryck blir permanenta, och Federal Reserve höjer räntorna.

Vad händer denna gång?

Detta är de fyra möjliga stegen. Men vad sker nu? Baserat på senaste erfarenheter är det bäst att modellera utifrån en "betala och gå vidare"-strategi. Vi antar endast en delvis kompensation från exportörer och en starkare USD, att amerikanska återförsäljare överför hela tullkostnaden till konsumenterna och att konsumenterna fortsätter att köpa som tidigare – utan lönekompensation.

Utifrån detta beräknar TS Lombard att tullarna ökar inflationen med cirka 1 procentenhet och minskar realinkomsterna med 1 procentenhet (ej på årsbasis). Det är inte världens undergång, men människor kommer definitivt att märka det.

Långsiktiga effekter – kan tullarna bli deflatoriska?

Ja. Det finns fyra möjliga vägar till disinflation, men bara en av dem är en "bra" utgång:

1. Konsumenterna har mindre inkomst kvar för icke-tullbelagda varor, vilket minskar efterfrågan.

2. Amerikanska företag kan inte överföra tullarna och hamnar i ekonomisk knipa.

3. Federal Reserve höjer räntorna och utlöser en recession.

4. Tullarna uppmuntrar amerikanska producenter att öka produktionen av tullbelagda varor. Detta är det bästa utfallet – men det sker inte snabbt.