Alla blickar på Thedéen – Hur mycket höjer Riksbanken räntan?

Den amerikanska centralbanken Federal Reserve, Fed, höjde som väntat styrräntan med 25 punkter under gårdagen. I dag står både den Europeiska centralbanken, ECB och Bank of England på tur. Båda förväntas leverera en höjning på 50 punkter vardera.

Att Lagarde inte räds för att ta i med hårdhandskarna för att få bukt med inflationen står klart. ”But some things never change: namely, the ECB’s commitment to price stability. We will play our part in Europe’s next chapter by bringing inflation back to our 2% target” var den exakta ordalydelsen i ett tal hon höll den 23 januari i år. Sedermera även nedskrivet.

Inflationsoron är starkt närvarande i euroområdet. Överhängande är även energikrisen och följdeffekterna av inflationen. Allt annat än en 50 punkters höjning från ECB i dag vore minst sagt förvånande.

Inflationen kräver åtgärder, hushållen förlorare

Allas blickar riktas nu mot Riksbanken och den nytillträdde riksbankschefen Erik Thedéen. Att göra premiär på posten, vilket både Thedéen och vicechefen Aino Bunge nu gör, under rådande omständigheter är ingen avundsvärd position. Den svenska inflationen är skyhög och långt ifrån målet. Bilden nedan från Riksbankens egen webbplats talar sitt tydliga språk. 

Bild 1. Inflationen vs inflationsmålet i Sverige, publicerat på Riksbankens webbplats 2022-02-02 www.riksbank.se

10,2% borde gå ner till 2%.  Allt annat strider mot Riksbankens uppdrag som stadgas i Riksbankslagen:” Enligt riksbankslagen ska Riksbanken upprätthålla varaktigt låg och stabil inflation.” (Om Riksbankens uppdrag på webbplatsen www.riksbank.se)

Den rekordhöga inflationen skriker efter en stram penningpolitik, men myntet har alltid flera sidor. Hur mycket mer press klarar svensk ekonomi och framförallt svenska, därtill högt belånade, hushåll av?

Enligt statistiska centralbyråns (statistiknyhet 2023-01-30) är Sveriges BNP på nedgång. I december var BNP 1,8 procent lägre än motsvarande månad föregående år. För fjärde kvartalet som helhet var BNP–minskningen jämfört med motsvarande kvartal föregående år 0,6 procent.

Konjunkturinstitutet, som månatligen presenterar undersökningsresultat om företagens respektive hushållens syn på ekonomin, bedömer att Sverige kommer att gå in i lågkonjunktur under 2023. Den senaste konjunkturbarometern, publicerad den 26 januari, är heller ingen munter läsning. I januari minskade barometerindikatorn med 2,7 enheter (från 85,0 till 82,3). Samtliga sektorers indikatorer uppvisar ett värde på under 100, vilket även innebär att de ligger under sina historiska genomsnitt.

Hushållen, som nu pressas från flera håll visar en något ökad konfidensindikator i januari, men fortsättningsvis är stämningsläget mycket svagt. Se bild 2 nedan. På grund av energikrisen har konjunkturinstitutet utvidgat standardbarometern med elprisriktade frågor. Som svar på dessa har mer än fyra av fem hushåll, föga förvånande, angett att de påverkas av höjda elpriser.

Bild 2. De svenska hushållens syn på den egna ekonomin: uppgifter publicerade 26 januari 2023. Källa: Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer, januari 2023. 

Slutsatsen av all ovanstående information är ingen vacker ekonomisk bild. Följdfrågan för de största förlorarna i ekvationen, dvs hushållen, som redan baxnar under inflation, elräkningar, amorteringskrav och räntehöjningar, samt tyngs ytterligare av att den egna bostadens värde sänks i takt den svenska kronan, blir naturligtvis: hur högt kommer Riksbanken att höja? Nästa penningpolitiska besked offentliggörs den 9 februari. Fram tills dess kan man ta rygg på bankernas prognoser.

Storbankernas räntehöjningsprognoser 

Swedbank räknar med att Riksbanken höjer styrräntan med 50 räntepunkter till 3 procent i februari och med 25 punkter i både april och juni till 3,5 procent. ”Fortsatta räntehöjningar från ECB under våren och en relativt svag krona innebär att Riksbanken måste visa beslutsamhet.” skriver banken i prognospublikationen Economic Outlook, publicerad 24 januari 2023.

Handelsbanken räknar med en liknande utveckling. I nyhetsbrevet från 30 januari 2023 förutspår man att Riksbanken höjer styrräntan med ytterligare 0,75 procentenheter till 3,25 procent under våren. 

I SEB: s Nordic Outlook för januari 2023 och artikeln ”Sverige: Recessionen kommer med fördröjning” spår banken följande angående räntan: ”Vi tror därför att Riksbankens styrränta höjs med ytterligare 50 punkter i februari; således mer än de 25 punkter som indikerades vid novembermötet. Det är troligt att räntebanan indikerar en stor sannolikhet för att räntan höjs ytterligare i april. ”

Nordea förutspår i sin boränteprognos den 26 januari, en ytterligare 75 punkters höjning under våren och att styrräntan når 3,25 procent i april. 

Det råder ingen tvekan om att höjningar är i sikte. Nytillsatte Thedéen befinner sig onekligen mellan barken och trädet. Även om räntehöjningarna innebär att den inhemska köpkraften urholkas ytterligare, är det en risk man måste ta, för att inte avvika för mycket från ECBs linje. Då Lagarde trampar på gasen i jakten på inflationsdraken gäller det att hänga med i svängarna. Annars riskeras den redan svaga svenska kronan att försvagas ytterligare.


Läs mer på ämnet:
"Skitvaluta" eller exportdoping? Om den svaga svenska kronan
Vi måste fortsätta tala om den svaga svenska kronan! Om skitvalutan, del 2

Källor:
Lagarde, C. : New challenges in a changing world, januari 2023
Sveriges Riksbank: www.riksbank.se
Statistiska Centralbyrån: www.scb.se
Konjunkturinstitutet: www.konj.se

Handelsbanken: Nyhetsbrev, 30 januari 2023
Nordea: Artikel om boränteprognos den 26 januari
Swedbank: Economic Outlook, publicerad 24 januari 2023.
SEB: Nordic Outlook, januari 2023: ”Sverige: Recessionen kommer med fördröjning