Lyssna då Thedéen tar ton om inflation! Om centralbankskommunikation som framåtblickande vägledning

Tala är silver, tiga är guld är förlegad policy då det gäller centralbankskommunikation. Det penningpolitiska beslutsfattandet må fortfarande ske bakom lyckta dörrar, men kommunikationen både innan och efter besluten har formligen exploderat under senare år, i synnerhet efter finanskrisen. Konstaterandet omfattar centralbanker i i-länder världen över, men vi tar konkret avstamp i Fed, ECB och Riksbanken.

Ränteläget påverkar allas vardag och många investerare följer centralbankernas förehavanden med stor noggrannhet. Då räntebeskeden duggar tätt, gäller det att sovra i bruset. Vem och vad skall man lyssna på?

1. Fed i fokus

Don’t fight the Fed är ett mantra att applicera även i denna kontext. Den amerikanska centralbanken må kännas avlägsen, men på den penningpolitiska spelplanen utgör Fed alltid ruta ett. Då Fed fattar beslut, rättar sig såväl aktiemarknaden, som euroområdet, dvs ECB (och i förlängningen resten av Europa, samt världen) lydigt i därefter.

I och med att kreditmarknaden är global (vi lånar alla pengar på samma marknad), innebär en räntehöjning i USA en direktpåverkan på den industriella produktionen och sysselsättningsgraden, samt finansmarknaden långt utanför landets gränser.

Fd Riksbankschefen Stefan Ingves använde redan 2017 uttrycket ”Vi är granne med en elefant”. När elefanten rör på sig, påverkar det oss.”, med hänvisning till ECB och Euroområdets penningpolitik. För den som undrar varför Fed toppar listan över vem och vad man skall lyssna till kan man alltid börja med frågan: Vem får elefanten att flytta på sig? För mer läsning på ämnet rekommenderar vi ECB:s undersökning. 

2. Lyssna på vad som kommuniceras – Ordens kraft

Som vi konstaterat i tidigare artiklar, och den ena av oss: Marianne Palmu till och med i licenciatavhandlingsform, handlar det inte enbart om hur man höjer/sänker räntan, utan även vad man säger, vilka ord som används och av vem. 

Även centralbankerna själva bekräftar kommunikationens roll som penningpolitiskt verktyg. Det är inte för intet man publicerar direktionernas beslutsprotokoll till allmän beskådan, samt håller presskonferenser i samband med offentliggörandet av räntebeskeden. ECB, som i och med sin senaste strategiöversyn beslöt om nya satsningar på sin policykommunikation slår huvudet på spiken i sin beskrivning: ”Ord kan ha stor kraft”.

Dessa, av centralbankerna uttalade ord, till exempel i form av hållna tal, eller andra uttalanden av centralbanksledning, följs noga av marknaden. Orsaken är enkel. Orden brukar åtföljas av handlingar i samma riktning. Ett utmärkt exempel på ordets makt är uttrycket ”Whatever it takes” – som uttalades i ett tal av tidigare ECB-chefen Mario Draghi under eurokrisen 2012. Tre ord, som av många ansågs ha räddat euron som valuta.

Att besluten följer i ordens fotspår var ett tydligt mönster i ECB:s kommunikation i samband med finanskrisen under tidsperioden 2007-2010, vilken även var temat för ena av vederbörande skribenters ovannämnda licenciatavhandling. Att kommunikationens predikativa kraft på kommande räntebesked är en viktig indikator även i Feds fall, får stöd i forskning från flera håll. Kommunikationen utgör helt enkelt en drivande marknadsfaktor och i likhet med marknadens förväntningar även en viktig indikator att följa. I all synnerhet under penningpolitiska vändpunkter.

Från centralbankshåll bekräftas avsiktligheten. Det kallas för ”framåtblickande vägledning”. Nedan ett direktcitat från ECB:s webbplats angående kommunikation: ”Genom att till exempel låta marknaderna veta var vi förväntar oss att räntorna ska ligga i framtiden kan vi åstadkomma en förändring av priset för lån för företag och människor.”

Riksbanken är inte sämre. Målen med den egna kommunikationen är tydligt angivna. På paradplats, dvs bankens viktigaste kommunikationskanal www.riksbank.se  konstaterar man bl.a. följande:

- Kommunikation är ett viktigt verktyg för att bedriva penningpolitik
- Den penningpolitiska informationen är marknadspåverkande
- Genom tydlig kommunikation underlättar man för målgrupperna att förutse och agera utifrån de penningpolitiska avvägningarna.
- En effektiv kommunikation ger en effektiv penningpolitik, därför ska Riksbanken följa en tydlig kommunikationsprocess

Vad lär vi oss av detta?
Summa summarum: det lönar sig att lyssna på vad som sägs, i all synnerhet om de högsta hönsen, dvs de största elefanterna, inklusive deras kolleger i andra länder, ”är ute och pratar”.

2.2 Vad är budskapet i den framåtblickande vägledningen från Fed och ECB till marknaden just nu?

Feds senaste höjning på 25 punkter vid mötet 22 mars, gick precis i linje med marknadens förväntningar. Att ECB höjde 50 punkter en vecka tidigare likaså. Följande räntebesked presenteras av både Fed och ECB i början av maj. Att båda dessa ”elefanter” prioriterar kampen mot inflationsdraken och inte låter sig skrämmas av oro inom banksektorn har varit en genomgående tråd i kommunikationen.

Den inflationsbekämpande linjen har hållit hela vägen. I Fredags, 14 april höll Feds direktionsmedlem Christopher J. Waller ett tal under rubriken “Financial Stabilization and Macroeconomic Stabilization: Two Tools for Two Problems” där kärnbudskapet i princip var: ”Vi är inte klara än”. I talet lyftes även fram att marknaden ställer sig alltför positiv till att få se räntesänkningar under 2023.

ECB:s François Villeroy de Galhaus tal i New York , 12 april, kretsade föga förvånande även kring inflation. ”Vi står nu inför risken av förankrad inflation, som ligger i den underliggande kärnkomponenten. Med andra ord har inflationen blivit mer vitt spridd, och potentiellt mer ihållande”, citeras han Di 12 april.

Hur centralbanksrepresentanter från ECB och Fed uttalat sig i övrigt sedan de senaste räntebeskeden framgår tydligt i en sökning i på termen centralbanksnyheter i Reuters nyhetsdatabas. Se sammanfattningen på rubriknivå Tabell 1 nedan texten. ECB utmärkt med blått, Fed med rött.

På rubriknivå kan man avläsa att centralbankirerna aktivt kommunicerat om och kring riskerna i banksystemet och bankoron i mitten av mars. Inflationen, och i synnerhet kärninflationen har dock varit den styrande faktorn och ledstjärnan i penningpolitiken. De föregående månadernas grundbudskap har således inte ändrats, bankoron till trots. Stödet för ytterligare räntehöjningar finns både i Feds och ECBs läger.

Det sannolika är att man slår av på höjningstakten under de kommande månaderna och att uppmärksamheten framförallt kommer att riktas mot vilken nivå räntorna landar på när det är färdighöjt. Trots att marknaden redan prisar in räntesänkningar under 2023 är det ingenting i centralbankskommunikationen som antytt att det skulle finnas belägg för detta. Vem som sist och slutligen får rätt – centralbankerna, eller marknadens får vi facit på de kommande månaderna.

2.3 Riksbankens framåtblickande vägledning – Thedéen tar ton om inflation

Riksbankens direktion sammanträder för att besluta om styrräntan fem gånger om året. Det senaste penningpolitiska mötet hölls den 9 februari. Då gjorde Thedéen premiär på posten ny Riksbankschef och inledde med att höja styrräntan med 50 punkter, dvs 0,5 procentenheter till 3%. Nästa penningpolitiska besked ges den 26 april. Budskapet i februari, på såväl pressskonferens, som i den penningpolitiska rapporten var solklart. Direktcitat som ”Direktionen har låg tolerans mot hög inflation. Bättre att agera nu, än att vänta och se”, ” Vi vill strama åt penningpolitiken” lämnade inga frågetecken.

Thedéens sätt att kommunicera definierades genast som hökaktigt av både media och förståsigpåare i branschen. Därtill en hök, som verkar ta Riksbankens kommunikationsmål om tydlighet på stort allvar.

”Äntligen en Riksbankschef som talar ut ur skägget!”, är ord som uttalades av finansprofilen Sven Hagströmer, grundare och storägare i bl.a Avanza och Creades, i sin beskrivning av den nye Riksbankschefen.

I vilka tongångar har kommunikationen gått sedan februaribeskedet?  Dvs vad har Thedéen sagt sedan dess? Det som gemene man kanske minns bäst är ordvalet ”väderleksrapport” (som liknelse för hur man skall förhålla sig till Riksbankens prognoser) i SVT i februari , eller intervjun i Ekot – där budskapet var ytterst tydligt: Ytterligare räntehöjningar kommer! , medan Thedeén själv kändes något mjukare än vid det premiärframträdandet i samband med presskonferensen i februari.

Den röda tråden i allt som kommunicerats, även av andra direktionsmedlemmar är utan tvekan inflationen och inflationsmålet. Kärnan i Thedéens syn på penningpolitiken sammanfattas utmärkt i nedanstående bild, saxad publikationen (ursprungligen ett tal) med det passande namnet "Min syn på penningpolitiken", publicerad på Riksbankens webbplats 23 mars 2023. 


Bild 1. Inflationen är mycket högre än målet. Saxat ur "Min syn på penningpolitiken": tal och text av Riksbankschef Erik Thedéen. Publicerad på Riksbankens webbplats 23 mars 2023.

I en liknande nyhetssökning på som den ovannämnda om ECB och Fed, denna gång i nyhetstjänsten Bloomberg, på temat Riksbanken (Se tabell 2), talar rubrikerna samma språk: dvs inflationen och inflationsmålet är ledstjärna och uppgift. Detta helt i enlighet med Riksbankslagen. Precis som kollegerna Lagarde och Powell har man betonat att ”inkommande data” observeras, dvs inflationssifforna följs med största noggrannhet och ligger till grund för kommande penningpolitiska beslut.




Bild 2. Inflationsförväntningar, Sverige CPI. Källa:Bloomberg

3. Svensk inflation vände ner i mars: vad innebär det?

I fredags publicerades de svenska inflationssiffrorna för mars månad. Inflationssiffrorna, som är den sista datapunkten innan räntebeskedet nästa vecka, vände neråt. Enligt SCB låg inflationstakten för KPI 10,6, vilket är en minskning med 0,6 procent från februari, då den var 12,0 procent. Inflationstakten enligt KPIF (konsumentprisindex med fast ränta) var 8,0%. Även här uppvisades en sänkning från föregående månad då den låg på 9,4.
Bild 3. Inflationen och inflationsmålet. Källa: www.riksbank.se

Inflationssiffrorna går i rätt riktning, men är fortfarande alldeles för höga och alldeles för långt ifrån målet. Att LO och Svenskt näringsliv ställer sig kritiska till fortsatta höjningar nästa vecka lär knappast hjälpa. Inflationsmålet på 2% står fast. Frågan är snarast: blir det en mer ”lättsmält” höjningslinje, dvs 0,25%, eller en dubbelhöjning direkt? Nästa vecka vet vi med säkerhet.
Vi följer från första parkett!

Fotnot: KPI och KPIF är två olika mått på inflation som SCB beräknar. I Sverige är förändringen i Konsumentprisindex (KPI) det vanligaste måttet på inflation, men KPIF är det mått som är Riksbankens målvariabel för penningpolitiken. I KPIF ingår samma varor och tjänster som i KPI. Skillnaden mellan KPI och KPIF är att i KPIF hålls hushållens räntesatser för bolån konstant. Det innebär att effekten av ändrade räntesatser för hushållens bolån enbart fångas i KPI och inte i KPIF. (www.scb.se)

Tabeller:
Tabell 1. Centralbankirers (Fed och ECB) tal och uttalanden på rubriknivå under perioden 2023-03-24 - 2023-04-05. Källa: Reuters



Tabell 2. Uttalanden av Riksbanksledning under perioden 2023-02-16 - 2023-03-30. Källa: Bloomberg

Mer på temat av samma skribenter:
Chockerande sysselsättningsstatistik avrundade centralbanksvecka
Fed prioriterar kampen mot inflationsdraken 
Höjd styrränta och ränteprognos! Höken Thedéen har låg tolernas mot hög inflation

Källor:
Ca’ Zorzi et al. Monetary policy and its transmission in a globalised world, ECB,06/ 2020
Lehtimäki, J. och Palmu, M., Central Bank Communication and Monetary Policy Predictability under Uncertain Economic Conditions, Journal of banking Theory and Practice, 05/ 2019
Nyhetsbyrån Direkt, ECB-topp: Prisökningarna mer spridda och potentiellt mer ihållande, Dagens Industri, 12 april 2023
Sveriges Radio: Riksbankschef Erik Thedéen: Ytterligare räntehöjningar väntar 4 mars 2023 - Ekots lördagsintervju | Sveriges Radio
SVT, Riksbanken: ”Bekymmersamt att folk litar på våra prognoser” | SVT Nyheter , 13 februari 2023
Thedeén E: Min syn på penningpolitiken, www.riksbank.se, 23 mars 2023 
TT, Ingves, Vi är granne med en elefant, Dagens Industri ,3 oktober 2017
Waller C.J, Financial Stabilization and Macroeconomic Stabilization: Two Tools for Two Problems”, www.federalreserve.org, 04/2023 

www.ecb.eu
www.riksbank.se
www.scb.se