Vad som står på spel för USA om exporten till Kina försvinner
I en tid där världspolitiken blir alltmer polariserad och protektionistiska tongångar hörs allt oftare från världens stormakter, blir det desto viktigare att förstå vad som faktiskt står på spel i det ekonomiska utbytet mellan USA och Kina. En särskilt känslig nerv i denna relation är den amerikanska exporten till Kina - ett handelsflöde som sysselsätter hundratusentals amerikaner, genererar mångmiljardintäkter och påverkar såväl landsbygd som teknologiska industrier.
Ett beroende som inte alltid erkänns
Kina var 2023 USA:s tredje största exportmarknad för varor och sjätte största för tjänster. Totalt exporterade USA varor till ett värde av 145 miljarder dollar och tjänster för drygt 41 miljarder dollar. Tillsammans stödde dessa exportflöden över 930 000 amerikanska jobb - fler än exporten till Japan och Sydkorea tillsammans. Detta är inte bara siffror; det är arbeten inom jordbruk, utbildning, tillverkning, medicinteknik och energi som i många fall är beroende av en fortsatt handelsrelation med Kina.
Jordbruket - en tickande bomb
Inget annat exportsegment är lika känsligt för svängningar i relationen med Kina som jordbruket. Produkter som sojabönor, majs och vete toppar listan över amerikanska exportvaror till Kina - och står samtidigt för över 178 000 jobb. När handeln fungerar bra, som under fas 1-avtalet mellan länderna 2020-2022, bidrar Kina till att balansera USA:s underskott i jordbrukshandeln. Men när relationen försämras, som vid handelskriget 2018 då Kina införde tullar på jordbruksprodukter, rasade exporten med över 70 procent på ett år.
Skulle exporten till Kina helt försvinna finns det inga uppenbara alternativ. De andra exportmarknaderna har redan visat sig oförmögna att absorbera det amerikanska överskottet. Resultatet blir överskott på inhemska lager, fallande priser och massiva inkomstbortfall för bönder - en ekonomisk och politisk huvudvärk för Washington.
Teknologisk konkurrens och strategiska förluster
En annan sektor som står inför betydande risker är teknologisektorn, särskilt inom halvledare. Sedan 2021 har exporten av halvledare till Kina fallit med över 50 procent till följd av både kinesisk självförsörjningsstrategi och amerikanska exportrestriktioner. Det här är inte bara en fråga om förlorade exportintäkter - det handlar om att amerikanska företag tappar marknadsandelar i världens största teknikmarknad. Och medan Kina investerar tungt i egna alternativ, riskerar USA att förlora innovationsfördelar på sikt om intäktsströmmar torkar ut.
En osynlig tjänsteexport - och tysta effekter
Många tänker på fysiska varor när export diskuteras, men tjänsteexporten är ett tyst maskineri bakom mycket av USA:s konkurrenskraft. Utbildning, till exempel, är USA:s största tjänsteexport till Kina - där kinesiska studenter spenderade över 13 miljarder dollar i USA 2022. I vissa delstater som Kalifornien, New York och Massachusetts är universiteten starkt beroende av dessa intäkter. Ett fortsatt tapp i antalet kinesiska studenter, som redan minskat med 22 procent sedan 2020, skulle påverka både universitetsfinansiering och lokala ekonomier.
På liknande sätt har exporten av affärstjänster, finansiella tjänster och konsulttjänster till Kina bromsats in. Det är mindre synligt än ett fartyg fullt med soja, men det påverkar ändå tusentals välbetalda jobb i städer som New York och San Francisco.
Jobben i riskzonen
Totalt beräknas alltså över 900 000 amerikanska jobb vara kopplade till exporten till Kina. De är spridda över hela landet - från Texas oljeexportörer och Iowas jordbrukare till ingenjörer i Oregon och akademiker i Boston. En fullständig kollaps i exportrelationen med Kina skulle kunna skapa en dominoeffekt där företag tvingas minska, flytta eller lägga ned. Vissa stater - som Louisiana, Indiana och Texas - har dessutom sett sin export till Kina växa med över 100 procent det senaste decenniet, vilket visar hur beroendet blivit djupare och mer strukturellt.
