Dollarn på tre-års lägsta - varför?

Den amerikanska dollarn har länge betraktats som världens främsta valuta och en självklar tillflykt i tider av ekonomisk oro. På senare tid har dock bilden börjat förändras. Dollarn har nu fallit till sin lägsta nivå på tre år, samtidigt som investerare i allt högre grad väljer att avyttra amerikanska tillgångar. Utvecklingen tyder på ett skifte i marknadens riskbedömning och väcker frågor om tilliten till USA:s ekonomiska styrning. Vad är det egentligen som driver denna utveckling och vilka konsekvenser kan det få framöver?

En osäker marknad och en president i konflikt

Bakgrunden till dollarfallet är ett alltmer spänt förhållande mellan president Donald Trump och den amerikanska centralbanken, Federal Reserve. Under den senaste tiden har Trump ökat trycket på Fed-ordföranden Jerome Powell att sänka räntorna, något som han menar behövs eftersom inflationen är låg. På sin plattform Truth Social gick Trump så långt som att säga att "räntan bör sänkas NU", och kallade Powells eventuella avskedande för något som "inte kan ske snabbt nog".

Samtidigt undersöker Vita huset, enligt rådgivaren Kevin Hassett, om det ens är möjligt att avsätta Powell - trots att lagen idag bara tillåter detta om allvarliga fel begåtts. Det hela har lett till spekulationer kring centralbankens oberoende och huruvida det kan vara hotat. Med en stundande dom i Högsta domstolen kring presidentens rätt att sparka högt uppsatta tjänstemän, finns förhoppningar bland Trumps anhängare att praxis kan förändras.

Marknaden reagerar - och den gillar inte vad den ser

Börserna i USA har som effekt fallit, men det mest anmärkningsvärda är att dollarn faller i takt med aktierna - ett ovanligt mönster. Normalt sett brukar dollarn stärkas när marknaderna faller, eftersom den anses vara en säker tillflyktsort. Att detta inte sker nu tyder på något djupare: marknaden börjar tappa förtroendet för USA:s ekonomiska styrning.

Detta syns också i att långsiktiga inflationsförväntningar stigit. Investerare fruktar att politisk inblandning i penningpolitiken kan leda till sämre kontroll över inflationen. Som Paul Donovan, chefsekonom på UBS, uttrycker det: det tar åratal att bygga förtroende för en centralbank - men bara ett ögonblick att förlora det.

En vändning mot guld

Samtidigt som dollarn rasar, har investerare flockats till guld. Priset på guldet har stigit med nästan 30 % i år och nådde nyligen en ny rekordnivå över 3 440 dollar per uns. Det är ett tydligt tecken på att marknaden söker stabilitet - men inte längre i dollar.

Även obligationsräntorna stiger. Den amerikanska tioårsräntan har nått 4,39 %, ett uttryck för att marknaden kräver högre kompensation för att hålla amerikanska skulder - en farlig utveckling för ett land med stor statsskuld.

Vad händer härnäst?

Federal Reserves nästa räntebesked väntas den 7 maj. Där kan mycket komma att avgöras. Ska Fed stå fast vid sin självständiga hållning och försiktiga strategi - eller kommer trycket från Vita huset påverka beslutet?

Samtidigt återstår frågan om Trump kommer att fortsätta attackera Powell, eller om han - som i fallet med tullarna för några veckor sedan - kommer att dra sig tillbaka efter marknadens reaktion. Inom Vita huset finns åtminstone motröster: finansminister Scott Bessent sägs ha varit en av dem som övertalade Trump att pausa sina tullar, och han är känd för att förespråka att Fed ska lämnas ifred.

Källa: SEB, Investopedia