SEB: Hushållens förmögenhet fortsätter mot nya höjder

De svenska hushållens brutto- och nettoförmögenhet ökade under det tredje kvartalet 2024. Uppgången drevs främst av en positiv börs- och boprisutveckling. Hushållens skuldkvot fortsatte att sjunka något till följd av att tillgångarna steg mer än hushållens skulder. Samtidigt steg räntekvoten. Det visar SEB:s Sparbarometer för tredje kvartalet 2024, som presenteras i dag.

Hushållens nettoförmögenhet ökade under det tredje kvartalet med 619 miljarder kronor (+2,6 procent) och uppgick vid utgången av kvartalet till 24 140 miljarder kronor. Värdet på hushållens bruttoförmögenhet steg med 639 miljarder kronor till 29 442 miljarder kronor och slår därmed nytt rekord ytterligare ett kvartal. Uppgången drevs av att samtliga tillgångsslag ökade. Aktietillgångarna ökade med +3,0 procent, räntetillgångarna ökade med +0,7 procent och fastighetstillgångarna ökade med +2,2 procent. Hushållens nysparande uppgick till 84 miljarder kronor vilket innebär att hushållen sparat drygt 560 miljarder kronor de senaste 12 månaderna.

- Hushållens förmögenhet fortsätter att nå nya toppnoteringar. Det är tydligt att en kombination av stigande aktiekurser och bostadspriser nu fått förmögenheten att växa och därmed tagit igen den stora nedgången från höginflationsåren. För att trenden även ska hålla i sig under årets sista kvartal så behövs en tydligare återhämtning på börsen, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández. 

Under det tredje kvartalet steg hushållens skulder med 20 miljarder kronor (+0,4 procent) vilket är långsammare än den genomsnittliga ökningstakten från ett kvartal till ett annat för de tio senaste åren på 1,3 procent. Efter två år av successivt sjunkande årlig skuldökningstakt steg den nu i stället för tredje kvartalet i rad (1,3 procent). Bostadslånen ökade med 0,4 procent medan övriga lån ökade med 0,6 procent och studielånen ökade med 0,7 procent. Konsumtionslånen minskade med 0,6 procent. Bostadslånen står för nästan 80 procent av hushållens samlade skulder och har därmed stor påverkan på hur de samlade skulderna utvecklas. Räntekvoten, som visar hushållens räntekostnader som andel av disponibel inkomst, ökade med 1 procentenhet under kvartalet från 7,2 procent till 8,2 procent.

- Trots det sjunkande ränteläget fortsätter hushållens skulder att växa i en relativt måttlig takt. Den ekonomiska återhämtningen har förskjutits vilket återspeglas i hushållens dämpade inställning till både högre skulder och konsumtion. Något kontraintuitivt steg dessutom räntekvoten under kvartalet. Det förklaras av att hushållens skulder trots allt växer vilket gör att totala räntekostnader endast sjunker marginellt, samtidigt som disponibla inkomster inte haft samma starka utveckling som under föregående kvart, säger Américo Fernández.

¹ Avrundade siffror vilken kan bidra till differens i summering av tabell.