Utvinningsrätt godkänd för mineralfyndigheten i Gjersvik med potential att förlänga Jomagruvans livslängd med upp till två år

Sammanfattning av ansökan om utvinningsrätt för Gjersvik 

Joma Gruver AS innehar undersökningstillstånd för mineralfyndighet i Gjersvik och ansöker nu om utvinningsrätt. Syftet är att säkra Gjersviksfyndigheten som en ytterligare resurs till den planerade gruvdriften i Joma. Gjersvik var i drift under perioden 1993-1998 och tillförde malm till gruvverksamheten i Joma som vid denna tidpunkt drevs av Grong Gruber. Ansökan om utvinningsrätt grundar sig på en bedömning från 1998 efter avslutad drift där mineraltillgångarna uppskattades till ca 21 000 ton reserver och ca 931 000 ton kända och indikerade mineraltillgångar med halter 1,51% Cu och 1,21% Zn.[2] I ansökan om utvinningsrätt räknar Bolaget dock konservativt med att minst 500 000 ton med 1,51 % Cu och 1,21 % Zn kan utvinnas med lönsamhet. Alla mineraltillgångar är historiska och har uppskattats enligt JORC-koden (Australasian Code for Reporting of Exploration Results, Mineral Resources and Ore Reserves).

Historia och beskrivning av fyndigheten i Gjersvik

Gjersviksfyndigheten är en malmfyndighet belägen i Gjersvik i Røyrviks kommun och som ingår i den geologiska provinsen Grongfellett. Gjersviksmalmen är en kisfyndighet med varierande halter av koppar och zink. De viktigaste mineralerna är pyrit, kopparkis och zinkblände. Det finns två distinkta mineraliseringstyper. En dominerande massiv kismalm med kis och en magnetitrik malmtyp med lite kis. Zink beter sig oregelbundet, speciellt beroende på avlagringen. Malmzonen är 1 - 8 meter tjock. Mineraliseringen registrerades formellt som påträffad vid anmälan till minsveparen hösten 1909. Malmens huvudmetaller är koppar och zink.  Under tiden mellan 1909 och 1912 undersöktes fyndigheten med bl a 21 diamantborrhål. Då kategoriserades mineraltillgången som känd och beräknades till 1,2 miljoner ton.  När Jomagruvan togs i drift 1972 gav det upphov till att nya malmberäkningar gjordes på fyndigheten i Gjersvik. Omkring 1912 uppskattades resursens storlek till omkring 1,4 miljoner ton, medan man på 1970-talet uppskattade att den innehöll 1,6 - 1,7 miljoner ton. Fyndigheten ansågs vara en potentiell ytterligare resurs för Joma. Under perioden 1956-58, 1962 och under driftperioden 1993-98 borrades sammanlagt 91 hål, dels för att ytterligare klargöra malmgränserna och dels för att klara den pågående verksamheten. Sammanlagt är fyndigheten täckt med 178 borrhål. På basis av de fakta som fanns tillgängliga i början av 1970-talet gjordes en översyn av malmberäkningen för Gjersvik igen 1973. Då beräknades tonnaget i Gjersviksfyndigheten till 1 622 089 ton med 31 % S, 1,55 % Cu och 0,84 % Zn, med endast spår av bly och ädla metaller. År 1996, baserat på alla 178 borrhål, uppskattades resursen till 1 619 110 ton med 1,71 % Cu och 1,03 % Zn. Efter avslutad gruvverksamhet gjordes som ovan nämnt en slutlig bedömning av mineraltillgångarna varvid de uppskattades till ca 21 000 ton reserver och ca 931 000 ton kända och indikerade mineraltillgångar med halter 1,51% Cu och 1,21% Zn.[3]

Planer för gruvverksamhet i Gjersvik och nästa steg i processen

Vid en framtida gruvdrift i Gjersvik planerar Bolaget enligt ansökan att fortsatt nyttja kända gruvmetoder i form av en kombination av ortdrift, rum- och pelarbrytning, samt långhålsborrning där det befintliga gruvsystemet fortsätter. Som nämnts planeras malmen i Gjersvik kunna utgöra en resurs för gruvverksamheten i Joma och frakt av råmalm 24 km till Joma kommer att ske på lastbilar med släp. I Joma sker anrikning av malm till koppar- och zinkkoncentrat. Slutlig deponi av avgångsmassa planeras i gamla sedan tidigare utbrutna gruvgångar i Joma. Vid sidan av ansökan om utvinningsrätt förbereds nästa steg i processen för utveckling av fyndigheten i Gjersvik. Detta omfattar uppdaterad bedömning av mineraltillgång, utredningar i samband med genomförande av möjlighetsstudie för hela Jomaprojektet (Pre Feasibility Study), samt ansökningar rörande nödvändiga tillstånd för gruvverksamhet, inkluderande reguleringsplan, miljötillstånd (norska utslippstillatelse) och driftskoncession. Vad gäller finansiering av dessa processer förväntas de kunna ske inom ramen för finansiering av Jomaprojektet där pågående ansökningar om offentlig finansiering bedöms kunna avslutas i närtid.

"Norska myndigheter har på ett föredömligt och effektivt sätt hanterat detta komplexa ärende på ca fem månader och i linje med den nya Europeiska gruvlagstiftningens och norska mineralstrategins utfästelser om snabbare tillståndsprocesser. Gjersvik är ett exempel på vår strategi att genom att sätta bra satellitprojekt i produktion kunna skapa ytterligare stora värden när väl grundinvesteringen i Jomagruvans processanläggning är gjord" säger Peter Hjorth som är ordförande i Joma Gruver och VD i Bluelake Mineral.

För Direktoratet for Mineralforvaltnings fullständiga beslut se bilaga: Vedtak om tildeling av utvinningsrett for Gjersvik 1 i Røyrvik kommune.

____________

Stockholm september 2024

Bluelake Mineral AB (publ)

Styrelsen

Stockholm, 11 september, 2024

Ytterligare information

För ytterligare information, vänligen kontakta:

Peter Hjorth, verkställande direktör, Bluelake Mineral AB (publ), tel. +46-725 38 25 25

Email: info@bluelakemineral.com

Ytterligare information om Bolaget

Bluelake Mineral AB (publ) är ett oberoende bolag verksamt inom prospektering och gruvutveckling av mineraliseringar innehållande koppar, zink, nickel och guld.

Bolaget äger ca 99% i dotterbolaget Vilhelmina Mineral AB som är ett gruvutvecklingsbolag med fokus på utveckling av koppar- och zinkfyndigheter i Norden. I Sverige innehar Bolaget projektet Stekenjokk-Levi där det mellan 1976 och 1988 bröts sammanlagt ca 7 miljoner ton malm med en genomsnittlig halt av 1,5 % Cu och 3,5 % Zn. Stekenjokk-Levi innehåller, enligt en nyligen genomförd mineralresursberäkning av SRK Consulting, antagna mineraltillgångar på cirka 6,7 miljoner ton med 0,9 % Cu, 2,7 % Zn, 0,6 % Pb, 55 Ag g/t och 0,2 g/t Au för Stekenjokk och antagna mineraltillgångar på 5,1 miljoner ton med 1 % Cu, 1,5 % Zn, 0,1 % Pb, 22 Ag g/t och 0,2 g/t Au för Levi (vid cut-off på 60 USD/ton). I Norge är Bolaget 100% ägare av Joma Gruver AS som äger Jomafältet där det mellan 1972 och 1998 bröts ca 11,5 miljoner ton malm med en genomsnittlig halt av 1,5 % Cu och 1,5 % Zn Jomafältet (exklusive Gjersvik) uppskattas enligt en ny beräkning av SRK innehålla en indikerad mineraltillgång om ca 6,0 miljoner ton med halter 1,00 % Cu och 1,66 % Zn, samt antagna mineraltillgångar om 1,2 miljoner ton med halter 1,2 % Cu och 0,7 % Zn (vid cut-off halt 50 USD/on). 

Vidare innehar Bolaget nickelprojekten Rönnbäcken (som är en av Europas största kända outvecklade nickeltillgångar) och Orrbäcken i Sverige. Rönnbäckenprojektet omfattar enligt konsultbolaget SRK i en nyligen uppdaterad studie en mineraltillgång om 600 miljoner ton med halten 0,18% Ni, 0,003% Co och 5,7% Fe ("measured and indicated"). Enligt en ny preliminär ekonomisk studie färdigställd av SRK förutses en möjlig produktion om 23 000 ton nickel, 660 ton kobolt och 1,5 miljoner ton järn per år under 20 år, vilket skulle utgöra en betydande andel av Sveriges totala årliga användning av nickel och ha ett strategiskt värde. För Orrbäcken innehas ett undersökningstillstånd och projektet bedöms ha potential som nickelfyndighet.

Utöver detta innehar Bolaget projektet Kattisavan som bedöms ha potential som guldtillgång och som ligger inom den s k guldlinjen, i närheten av projekt som Svartliden, Fäboliden och Barsele.

[1] Status report for Gjersvik mine, Norway, January 1, 1998 by Ulf Johannesen

[2] Status report for Gjersvik mine, Norway, January 1, 1998 by Ulf Johannesen

[3] Status report for Gjersvik mine, Norway, January 1, 1998 by Ulf Johannesen